Om Tanke- och Yttrandefrihet

Freliggande smskrift omfattar andra kapitlet af Stuart Mills arbete Om friheten, hvilket utkom i svensk fversttning r 1881. Detta andra kapitel, Om tanke- och yttrandefrihet, utgr ett helt fr sig. fversttningen r omarbetad, hvarjmte det hela fr bttre fversikts skull blifvit genom rubriker indelat i underafdelningar. Dessutom hafva ngra noter samt en utfrlig innehllsfrteckning bifogats. Den tiden r, ssom man kan hoppas, numera frbi, d det var ndvndigt att frsvara tryckfriheten ssom ett skyddsmedel mot en usel och tyrannisk regering. Intet bevis torde lngre behfva uppstllas mot det oriktiga uti, att en lagstiftande eller vrkstllande myndighet, hvars intrssen icke sammanfalla med folkets, skulle vara berttigad att freskrifva detta sikter eller att afgra, till hvilka lror och bevis det br tilltas att lyssna. Denna sida af saken har dessutom s ofta och med s mycken framgng blifvit behandlad af tidigare skriftstllare, att vi ej hr behfva uppehlla oss drvid. Ehuru Englands lag med afseende p tryckfriheten nnu i denna dag r lika litet frisinnad som under Tudorernas[1] tid, r det fga fara fr, att den vrkligen skall tillmpas emot politiska meningsyttringar, utom kanske under ngon tillfllig panik, d fruktan fr uppror bringar ministrar och domare ur fattningen[2]; och i allmnhet taget r det i konstitutionella 6lnder icke att befara, att regeringen, vare sig den r fullstndigt ansvarig infr folket eller icke, ofta skall frska att utfva kontroll fver meningsyttringar, utom i sdana fall, d den kan gra sig till vrktyg fr allmnhetens ofrdragsamhet. Lt oss drfr antaga, att styrelsen r fullkomligt ense med folket och aldrig tnker p att utfva ngot tvng, annat n i fverensstmmelse med hvad den anser vara folkets nskan. Men fven under denna frutsttning frnekar jag folkets rttighet att utfva ett sdant tvng vare sig direkt eller genom styrelsen. Sjlfva denna makt r orttmtig. Den bsta styrelse har lika liten rtt drtill som den smsta. Den r lika farlig, ja, till och med farligare, om den utfvas i fverensstmmelse med den allmnna meningen, n om den utfvas i strid mot densamma. Om alla mnniskor utom en hade samma sikt, och denna enda hade den motsatta, s skulle de icke hafva strre rttighet att nedtysta denna enda person, n han att nedtysta alla andra, om han hade makt drtill. Vore det s, att en sikt vore den enskildes tillhrighet, utan betydelse fr ngon annan n garen, vore undertryckandet af en sikt en ofrrtt blott mot en enskild person, d skulle det gra ngon skillnad, om en sdan orttvisa tillfogades ett ftal personer eller mnga. Men det srskilda onda, som ligger i undertryckandet af en sikt, bestr druti, att det r en stld frn hela mnskligheten, frn eftervrlden svl som frn samtiden; frn dem, som hysa en annan sikt, i nnu hgre grad 7n frn dem, som bitrda den undertryckta. Ty om den undertryckta sikten r sann, s ro de frra berfvade ett tillflle att utbyta villfarelse mot sanning; om den r falsk, g de miste om en nstan lika stor frdel, nmligen den klarare insikt uti och lifligare uppfattning af sanningen, som r en fljd af dess kamp mot villfarelsen. ......Buy Now (To Read More)

Product details

Ebook Number: 52758
Author: Mill, John Stuart
Release Date: Aug 8, 2016
Format: eBook
Language: Swedish

Contributors

Translator: Öhrvall, Hjalmar, 1851-1929