Kalevala

Kalevala

Likasom frtjensten att undan frgngelsen hafva rddat Finlands historiska minnen nstan uteslutande tillhr Porthan, likas hafva nationens mythiska qvarlefvor hufvudsakligast genom D:r Lnnrots verksamhet blifvit framkallade i ljuset. Alldeles obanad var vl icke heller den vg, han betrdde; men, hvad man fre honom gjort, r liksom det icke vore till, sedan Kalevala och Kanteletar trdt i dagen. De f dessfrinnan gjorda runo-samlingar hafva numera betydelse endast i den mon, som de tjenat till att framkalla dessa tminstone fr Finland evigt dyrbara skatter. Men ur denna synpunkt betraktade hafva de ett stort, historiskt vrde, och vi anse af sdan anledning fr en pligt att omnmna de frnmsta bland dem, som fr D:r Lnnrot banat vgen. Den som frst fstade uppmrksamheten vid vr inhemska poesi, var Porthan den Finska litteraturens heros. Man tror, att Porthan det oaktadt icke alltfr hgt uppskattat de mythiska sngerna; men han samlade dem icke desto mindre, och genom hans fresyn vcktes fven andra, i synnerhet Ganander, att fortg p samma bana. Gananders frtjenst bestr dock icke s mycket i gjorda runo-samlingar, som i bemdandet att tillvgabringa en Finsk Mythologi. Vl sger han sig "i flere r hafva genomgtt alla tillgngliga och i landet mjligen existerande Runor", men ur dedicationen i hans arbete framlyser, att de till strre delen blifvit af Porthan honom meddelade. Detsamma torde i nnu hgre grad glla om Lenqvist, hvars mythologiska arbete fr frigt vida fvertrffar Gananders. I allmnhet synes man vid denna tid nnu icke varit betnkt p utgifvandet af en fullstndig runo-samling, utan ansg det till en brjan vara ndvndigare att bearbeta en mythologi, ssom "clavis poseos Fennicae" (Gan.). Efter Porthans dd stod den Finska litteraturen en lng tid stilla, srjande blott den hdangngne. Men med r 1809 vaknade hon ter till nytt lif. Vid denna tid eller tminstone kort derefter upptrdde mnga utmrkta litteratrer, och under den tidrymd, som sedan tillndalupit, rknar den Finska litteraturen flere bearbetare, n under hela det fregende seklet. Ibland dem hafva de flesta i strre eller mindre mon egnat sin uppmrksamhet t folkpoesien. Mest frtjent r i detta afseende D:r Topelius, hvilken i fem srskildta hften utgifvit en samling af ldre och nyare runor. Honom tillhr fven frtjensten att hafva angifvit de orter, hvarest de Finska sngerna renast och i strsta mngd bibehllit sig. Han sger i fretalet till femte hftet af sin samling: "P f stllen och nstan ingenstdes i Finland finnas fullstndiga och ofrderfvade forntida qvden. Ett enda stlle p jorden, som fven r utom Finlands grns, nemligen ngra Socknar i Archangelska Guvernementet samt i synnerhet, Wuokkiniemi Frsamling, rddar nnu fordna seder och den fordna hjelte-ttens minnen i deras rena och ofrfalskade drgt. Derifrn har fven jag med icke ringa mda frskaffat mina bsta snger." r 1820 fretog sig Prof. v. Becker i Turun Wiikko-Sanomat att till enhet bringa en mngd snger om Winminen. Detta frsk, s obetydligt det fven var, frtjenar likvl uppmrksamhet, ssom det frsta i sitt slag. Emellertid synes man i brjan icke fstat ngon uppmrksamhet vid denna vink. Sledes fortfor Topelius att utgifva sin samling i fragmentarisk form. Samma, method fljdes af D:r Lnnrot i "Kantele", ehuru, han i fretalet till Kalevala sger sig redan r 1826 vid frfattandet af sin academiska afhandling om Winminen hafva kommit p den tanken, att de frhanden varande Sngerna om Winminen, Ilmarinen och Lemminkinen m.. sannolikt voro fragmenter ur lngre cykler. Men de runor han samlade under sina vandringar i Finland ren 1828 och 1831, voro alltfr obetydliga fr att gifva anledning till ett combinations-frsk. Frst sedan han 1832 och fljande ren beskt de af Topelius anvista orter utom Finska grnsen, brjade han utfra sin storartade plan att till enhet bringa alla Fornfinska snger af episkt innehll. [Ehuru den ursprungligt Finska folkpoesien r s charakterristisk, att deri icke en enda rad kan infuskas, utan att hvar och en, som gjort dess nrmare bekantskap, genast urskiljer det kta och ursprungliga frn all okta afvel, s hafva likvl tskilliga Pseudo-critici i mjugg skt insinuera den oskyldiga frmodan, att D:r Lnnrot, fr att f sin id realiserad, sjelf completterat Kalevala. Skulle dessa affllingar vilja i nder sknka sitt fosterland en tusende del af den krlek, hvarmed de sannolikt omfatta sina egna, hga personer, s vore det fr dem, om icke ltt, tminstone mjligt att fvertyga sig derom, att icke en enda af D:r Lnnrot sjelf frfattad vers frekommer i hela Kalevala. Vare det likvl lngt ifrn mig att fr den Finska Litteraturen vilja gra proselyter af dessa petrificater.] Huru han lyckats i detta fretag, m blifva ett problem fr kommande tider, d, ssom vi hoppas, ett nnu strre antal af forntida qvden kommit i dagsljuset. Emellertid vore det nskligt, att D:r Lnnrot skulle redogra fr sammanhanget i Kalevala och dagalgga den enhet, han trott sig finna deri. Af de sigter, han uttalat i sitt fretal till Kalevala, synes hrflyta, att han icke anser detta qvde kunna gra ansprk p enhet i hgre mening. Han sger bland annat: "Enligt min mening hafva dessa runor uppsttt smningom och i samma ordning, som hndelserna tilldragit sig. De skilda sngerna om Winminen, Ilmarinen och Lemminkinen torde icke vara frfattade af en enda, utan ett verk af mnga. Den ena anfrtrodde t minnet en, den andra en annan tilldragelse och skildrade, hvad han sjelf hade sett eller hrt." Utan att inlta oss i ngon kritik fver dessa pstenden, vilja vi allenast anmrka, att, enligt D:r Lnnrots sigt om runornas historiska uppkomst, enheten i Kalevala kommer att bero derp, att de skilda tilldragelserna ordnas i behrig tidsfljd. Det var sannolikt fven denna sigt, som frmdde honom att i Kalevala infra runorna 28-32, hvilka till sitt innehll p intet vis sammanhnga med de friga. Men huru D:r Lnnrot fven m hafva uppfattat sammanhanget i Kalevala, s r i hvarje fall den mening obefogad, som finnes uttalad i fretalet till Runola, att Kalevala endast innehller en mngd stympade runo-fragmenter. Hvem medger icke, att mngen runa under tidernas lopp kunnat stympas och frndras, ja till och med frsvinna? Men en hvar, som ej lter frblinda sig af frdomar, br finna i Kalevala vida mer n fragmenter. fversttaren skall, fr att icke gra sig skyldig till maktsprk af motsatt beskaffenhet, lemna en kort fversigt af arbetets innehll, s att lsaren bttre kan sammanhlla det hela och lttare inse sammanhanget emellan de srskildta partierna. Det r i frga om detta sammanhang icke likgiltigt, hvilken ordning runo-sngarne sjelfva iakttaga. De flesta flja naturligtvis ingen ordning, utan recitera ett stycke allt eftersom det faller dem i minnet. Men de flesta bland dem jag under mina vandringar i Olonetska och Archangelska Guvernementen varit i tillflle att hra, sjunga runorna om Sampo i ett sammanhang. Winminens, Ilmarinens och Lemminkinens Pohjola-frder betrakta de ter ssom skilda cykler. Men d Pohjas fagra m var mlet fr dessa frder, s kunna fven dessa cykler betraktas ssom ett inom sig slutet helt. Slunda erbjuder Kalevala tvenne vsendtliga afdelningar, hvilka ter hafva ett ganska nra inbrdes sammanhang derigenom, att Pohjolas vrdinna hade utfstat sin dotter ssom belning fr den, som kunde smida Sampo. Detta underbara redskap frfrdigas af Ilmarinen. Ehuru sledes flickan hade bordt tillhra honom, ledsnade han likvl vid lifvet i Pohjola, frr n det lyckats honom att tillvinna sig hennes krlek, och tervnde s till sin hembygd. Emellertid skte fven Winminen och Lemminkinen att vinna hennes ynnest; men slutligen segrade dock Ilmarinen Genom de runor, som besjunga dessa trenne hjeltars Pohjola-frder, afsndrar D:r Lnnrot Sampo-cykeln i tvenne afdelningar. Han lter frieri-runorna begynna, s snart Sampo var hopsmidd, och Ilmarinen tervnde till hemmet. Denna frdelning kan ur flere skl frsvaras. Frst och frmst trda Kalevala och Pohjola i den sednare afdelningen af Sampo-cykeln i ett s fiendtligt frhllande till hvarandra, att ngra frieri-frder ifrn den ena orten till den ndra derefter ej kunna tnkas ga rum. Vidare r det ganska naturligt, att fiendtligheterna frst d taga sin brjan, sedan Ilmarinens hustru blifvit ddad, och Pohja-dottren icke mera utgjorde ett freningsband emellan Pohjolas och Kalevalas folk. Ett vigtigt skl fr ifrgavarande frdelning r fven det, att Lemminkinens den i den sednare afdelningen af Sampo-cykeln frutsttas ssom bekanta? ......Buy Now (To Read More)

Product details

Ebook Number: 56421
Author: Anonymous
Release Date: Jan 24, 2018
Format: eBook
Language: Swedish

Contributors

Translator: Castrén, M. Alexander (Matthias Alexander), 1813-1852