Helena

Helena

Hr rinner Nilens nymphbebodda vatten fram, Hans, som, i stllet fr den himmelska regnskurn, Egyptens krar vattnar, nr hvit sn bortsmllt. Slnge Proteus lefde, var han landets drott, Och bodde upp Pharos' , Egyptens kong. 5 Bland vattnets trnor en han valde till geml, Psamathe, ssnart hon fvergiftit Aiakos. Hon fdde sedan tvenne barn i denna borg, En son Theoklymenos, som from mot gudarna. Sitt lif framlefde, och en dotter, underskn, 10 Sin moders gonsten, slnge barn hon var; Men nr hon vuxit upp, och var giftvuxen m, Hon kallades Theonoe, ty gudard Hon knde alla, varande och vardande; Utaf sin morfar Nereus hon den gfvan ftt. 15 Mitt fosterland r icke heller obermdt, Sparta; min far r Tyndareus; ett rykte gr, Att Zeus en gng instllde sig hos moder min, Leda, se'n han sig tagit skepnad af en svan, Samt sof hos henne stjlandes, liksom han flytt 20 Ur rnens klor, ifall den sgn trovrdig r. Sjelf Helena jag kallas, och de qval jag haft, Jag vill frtlja: tre gudinnor stllde sig Fr Alexandros, i Idaiska grottan fram, Hera, och Kypris, och zeusborna gudamn, 25 Och nskade f hra flld sin sknhets dom. Min fgring satte, om hvad osllt fgring r, Kypris till pris t Alexandros, med min hand: Och vann. Idaiske Paris stallen lemnade, Och kom till Sparta, fr att dela bdd' med mig. 30 Hera, misstyckande, att priset hon ej vann, Tillintetgjorde Alexandros' gifterml, Och gaf ej mig t honom, men en sjlfull bild Af mig, som var af himlens ether sammansatt, t sonen af drott Priamos, som trodde sig 35 Mig ega ffng tro! och egde ej; men Zeus Med denna ofrd andra planer sammanknt. Ett krig han bragte fver de Helleners land, Och olyckslla Phryger, att frn menskomngd Och hvimmel s befria jorden, allas mor, 40 Och lta strste man i Hellas rad bli. Nu fr de Phrygers mod utsattes jag, ej jag, Men blott mitt namn till kamppris t Hellenerna. D lade mig Hermes i ethersljorna, Betckande med moln; ty mig ej Zeus frglmt, 45 Och bragte sedan hit till Proteus' kongaborg, Som kyskast han ansg bland alla ddliga, Att Menelaos' bdd jag hlle s i helgd. Hr r jag nu, och mellertid min arme man, Med samlad hr, utkrfver mig, bortrfvade, 50 Mot Ilios' vallar dragande i hrnad ut. Fr min skull mnge kmpar vid Skamandriske Flodstranden dtt; men jag, som alla qvalen br, Frbannas, och man tror att jag, frrdande Min make bland Hellener vckt det stora krig. 55 Hvi lefver jag d? Af en gud jag rsten hrt, Utaf Hermes, att jag fr bo i Spartas land, Det stolta, med min make, nr han hr, att jag Till Ilios ej kom, ej redde annans bdd. Slnge detta solens ljus n skdade 60 Proteus, jag var fr brllop fredad; se'n han gmms I jordens mrker, mig den hdangngens son Att kta jktar. Men af aktning fr gemln Hr invid Proteus' minnesvrd knbjer jag, Bnfallande, att han m skydda fordna band, 65 S att, om jag vanryktadt namn i Hellas br, Jag ej hrstdes nesa mig samka m. ......Buy Now (To Read More)

Product details

Ebook Number: 60381
Author: Euripides, 480? BCE-406 BCE
Release Date: Sep 29, 2019
Format: eBook
Language: Swedish

Contributors

Translator: Sjöström, Axel Gabriel, 1794-1846